Men det blev lättare med internet. På communities fanns utrymmet att diskutera och vädra de där åsikterna, beskyddad av skärmens både fysiska avgränsande från de andra diskussionspartnerna och nätets möjlighet till anonymitet. Diskussionerna berikade nätnärvaron då många som trodde att de var ensamma om sina åsikter hittade likasinnade, och de som tyckte att de satt på ganska tunga argument blev motbevisade i sina teorier. Sedan dess har något hänt.
Diskussionerna fortsätter i forum, men communities bygger alltmer på uppdateringar i realtid, den så kallade statusraden. Och uppdateringarna gör att vårt beteende online alltmer börjar efterlikna vårt beteende IRL, vi börjar komma in i känslan av att de personer vi ser i flödena är så gott som fysiskt närvarande. Samtidigt minskar intresset för det personliga uttrycket. Trots att vi ges fullständig frihet att skriva personligt, rakt ur hjärtat eller huvudet så väljer vi i allt större utsträckning att skriva det någon annan just skrivit.
Jag ska inte sticka under stol med att jag själv retweetar. Jag försöker göra det selektivt, undvika inlägg där jag bara skulle bidra med "Word" eller "+1" utan skicka vidare innehåll som jag verkligen tycker är värt att sprida. Och den riktiga farsoten är faktiskt Facebook-statusarna. Har du sett någon av dessa?
india foxtrot yankee oscar uniform charlie alpha november uniform november delta echo romeo sierra tango alpha november delta tango hotel india sierra charlie oscar papa yankee alpha november delta papa alpha sierra tango echo tango oscar yankee oscar uniform romeo sierra tango alpha tango uniform sierra
eller
Om du är förälder till de finaste barnen på jorden, kopiera då denna status och låt oss på det sättet ge våra barn det erkännandet de behöver! Jag älskar mina barn ♥ De är kanske inte perfekta, och de har säkert gjort sina fel. Men de är mina för alltid! Och jag älskar dom villkorslöst. ♥
Är det unikt? Nej. Säger det något om personerna? Kanske. Vissa är mer mottagliga ä andra för den här typen av budskap, antagligen samma människor som inte stannar upp och reflekterar över varför.
Det här är del ett av två i mitt resonemang kring flockbeteende på nätet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar