The Social Network, en fantastisk nutidshistoria

Det tog mig en hel vecka från att The Social Network, filmen om Facebook, hade svensk premiär till att jag satte mig i biofåtöljen. Men vilken upplevelse det var. Jag är fortfarande lite omtumlad men jag ska ändå försöka skriva vad det var som fick mig att falla pladask. (Orkar du inte läsa vidare så kan jag sammanfatta det hela med Se den! Vem du än är, så gå! Nu!)



Ingen har kunnat säga med säkerhet hur mycket av historien som är sann. Men det gör inget. Om så bara 60-70 % är sant så är det en dramathriller som heter duga. Mark Zuckerberg är en jäkel på datorer, får en ide om den ultimata sociala sajten, och skrider till verket. Men på vägen mot att bli USA:s yngsta dollarmiljardär kliver han i princip över lik.

Mark Zuckerberg gjorde. Människor får idéer hela tiden. De framgångsrika är de som går från ord till handling.
Mark Zuckerberg följde sin magkänsla. Många försökte ge honom råd om hur sajten skulle bli lönsam, men han visste att ett party utan gäster aldrig skulle vara det coolaste partyt att gå till.

Birollerna är aktiva. Dialogerna är rappa, intelligenta och roliga. Fotot är bitvis riktigt spännande. Musiken är effektfullt vald.

Det enda som är lite tråkigt är slutet. Men det blir ju aldrig riktigt dramatiskt när historien fortfarande pågår. Så jag går ut från biografen, och jag uppdaterar min status. Där och då fortsätter jag att spela min roll i den gigantiska historien om Facebook.