Sociala medier är en del av verkligheten

Ni vet att jag är den första att instämma i att sociala medier är fantastiskt bra för att skapa relationer, privata och affärsmässiga sådana. Men jag vill verkligen poängtera det viktiga i att nå fram till varandra även i "verkligheten".

Det finns alltså saker som företagsbloggaren, företagsfacebookaren, eller företagstwittraren bör tänka på när det kommer till nätrelationerna. Med undantag för de som enbart bedriver näthandel så ska alla företag någon gång träffa sina kunder. I en butik, på ett möte eller åtminstone i ett telefonsamtal. Du som försöker hitta nya kunder via sociala medier måste alltså aktivt få dessa att ta steget från till exempel att gilla din Facebook-sida, till att faktiskt känna sig välkommen in i butiken. Och bemötandet ska vara lika bra på båda ställen.

Därför blir det så tokigt ibland när företag kommer på att oj, vi måste finnas i sociala medier och lägger resurser på att bemöta kunderna på bästa möjliga sätt där, samtidigt som de inte gör något åt att deras butikssäljare sedan länge står och blänger bakom disken, inte sopar nummerlapparna från golvet eller ens försöker sälja det jag som kund vill ha. Kan inte företaget sköta sin kärnverksamhet så spelar det alltså ingen roll hur snabbt de svarar mig på Twitter. Förtroendet måste finnas hela vägen genom företagets alla delar, låt inte sociala medier bli en egen ö.

Säkra sociala medier i företagets nät

Idag publicerar CIO Sweden en artikel som enligt en rapport gör gällande att 8 av 10 företag saknar säkerhet för sociala medier. Det här är väldigt viktigt att belysa, eftersom sociala medier är något som alla företag kommer behöva befatta sig med.

Ja, jag menar alla, på något sätt, förr eller senare. Och är det ett stort företag, med en avancerad it-struktur, så måste din plan för sociala medier även innefatta en analys av säkerhetsaspekten.

Vissa företag och organisationer har tyvärr löst frågan på enklast, men inte bästa sätt, nämligen att blockera sociala medier i företagets nät. Därmed tar man ifrån sina medarbetare ett förtroende, missar värdet i ambassadörskapet på nätet, och blir en väldigt omodern arbetsgivare.

Min rekommendation är att när ett företag tar fram sin plan för sociala medier så passa på att även ta med säkerhetsgenomgången. Planens huvuddel brukar vara den externa kommunikationen, men det är lika viktigt att sätta upp riktlinjer för vad medarbetaren får och bör göra när de representerar arbetsgivaren på nätet. En expert på it-säkerhet kan dessutom titta på vad populära sociala medie-sajter kan göra för direkt åverkan på företagets nät, och ge rå för vad man bör göra för att lösa det på ett smart sätt.

När jag tar mig an en kund så erbjuder jag alltid den tjänsten, då får de en grym kompetens i Martin Gustafsson från iGuard. Dessutom kan vi tillsammans ta fram kloka riktlinjer för personalen. Så nästa gång du hör mig säga Ja, det klart ni ska finnas i sociala medier, håll då i minnet att min nästföljande mening oftast är men tänk först igenom hur när var och varför!

Låt inte sociala medier bli plantskolor för medborgargarden

Två unga människor försvunna i Göteborg i helgen, den ena är troligtvis funnen nu. Död. Det är ytterligare offer för det meningslösa våld som skördar många liv varje år i Sverige. Självklart blir människor upprörda, och har alltid blivit så. Men idag konsumerar vi dagligen denna information via internet. Och med hjälp av sociala medier delar vi med oss av våra åsikter, som blir en grogrund för ytterligare ilska. I såväl argumentationer som enade fronter vaknar idéerna om att ta lagen i egna händer.

Sociala medier är alldeles utmärkt för att hitta åsiktsfränder, organisera sig och arbeta för något man brinner för. Men ibland är den där lågan lite av ondo, och det är när den tänds av ilska och aggressioner i kombination med en känsla av hjälplöshet.

Och så känner många till och från, alla har vi drabbats av någon orättvisa. Men när den ilskan eskalerar till en konkret önskan om att få göra något åt det, och man tillsammans med andra uppviglar till att göra realitet av sina hämndlystna tankar, då kan det bli farligt. Så tänk på vad du säger. Tänk innan du skriver. Att skriva i affekt kan ge väldigt skarp ton åt en text, och även om du inte menar allvar med att gå vidare med det du skrev, så kanske det får någon annan att tro att det är okej.

Forum, bloggar och Facebook ska fortsätta vara viktiga platser för att skapa opinion, men låt det inte bli plantskolor för medborgargarden.

Vem va're som skicka?

Har du någon gång lämnat ifrån dig ett visitkort, och sedan plötsligt börjat få nyhetsbrev till din e-postadress från personen du lämnade det till? Tycker du att det är okej?



Det här inlägget handlar inte om det som vi vanligtvis kallar sociala medier. Däremot handlar det om förtroende, vilket är vad alla sociala medier bygger på. Därför vill jag ta upp en fråga som säkert är bekant för många som aktivt nätverkar, har kundmöten, eller i olika sammanhang träffar affärsbekantskaper och utbyter kontaktuppgifter. I de flesta fall byter man visitkort, och en del av dessa visitkort använder man för att faktiskt kontakta personen i fråga i ett ärende.

Men vissa har en tråkig ovana att lägga till min e-postadress till deras utskick av nyhetsbrev. Och visst, ibland kan jag finna dem intressanta att läsa, men det faktum att de inte frågat mig först tycker jag är att missbruka ett förtroende. Syftet är förstås att de vill ha fler personer att skicka sitt nyhetsbrev till, men jag hade uppskattat att först få ett mail som tackar för senast. Där skulle det vara helt okej att ställa frågan ”Kan du tänka dig att motta mitt nyhetsbrev med bra tips som jag skickar varannan vecka?”

Genom att skicka saker till någon, utan att tidigare etablera kontakten gör dig tyvärr till ett irritationsmoment snarare än en välvillig avsändare av information. Så tänk dig för, och tacka för det förtroende det är att få knyta en ny kontakt!

Gammelmedier har analyserat sociala medier om valet 2010...

...och de sa att valet 2010 floppade i sociala medier. Till dem, till exempel dn.se (artikeln finns tyvärr inte på nätet) vill jag säga tre ord. Ha. Ha. Ha.

För att använda ett politikeruttryck: Vi måste komma ihåg att politik i sociala medier handlar om mycket mer än politiker och väljare som pratar med varandra. Ja med politikernas närmast extrema ointresse för sociala medier så har situationen varit så som den är för de allra flesta typer av ämnen (och företag, och varumärken, och organisationer, och fenomen, och så vidare), nämligen att diskussionen pågår konstant. Oavsett om de som skulle kunna vara huvudpersoner deltar eller inte.

Ursäkta, jag ska tala ur skägget. @gudschy, @federley och @goranhagglund får ursäkta men de flesta politiker har fokat på gammelmedia och eventuellt väntat på att sociala medier ska ta dem med storm. Under tiden har väljarna pratat med varandra. Överallt vittnar folk om att deras Facebook- och Twitter-feeds är översvämmade med kommentarer kring valet. Många tycker att det är det största valengagemang de upplevt hittills. Realtidsrepliker på vad som sänds i tv eller radio, är inte det en riktig succé snarare än flopp?

Det enda som floppade var nog gammelmedias analys. Och som vanligt räcker det inte att finnas i sociala medier. Man måste göra något och man måste göra rätt. Fråga @jimmieakesson, som fattade att blir man utesluten av etablissemanget så finns det alltid vägar att gå runt istället.

Hur använder du statusraden på Facebook?

Berättar du om vardagliga händelser, sprider roliga filmer, bedriver politisk kampanj eller kommenterar nyheter? Bra! Du använder din röst och din möjlighet att säga det just du har på hjärtat på en plats där många kan läsa och ta till sig det. Men vissa väljer att vara andras eko. Är det inte lite märkligt?

Vi har länge varit begränsade till traditionella medier. Tidningar, radio och tv där bara utvalda, journalister och experter får komma till tals.Den ”vanliga människan” har varit förpassad till insändarsidorna, och även där måste man komma igenom en redaktörs granskande blick.

Så kom de sociala medierna. Bloggarna, forumen och communities som Facebook. Och just Facebook med sin fritextruta där du kan skriva vad som helst och invänta dina vänners reaktion, har blivit ett obligatorium i flera miljoner svenskars vardag.

Men plötsligt så nekar vi den individuella friheten. Våra flöden svämmar över av identiska uppdateringar med allt från kärleksförklaringar till barn eller föräldrar, till politiska budskap, kompletterat med en uppmaning att kopiera och klistra in på sin egen profil. Det är ett enkelt sätt att uppdatera, det är texter som många kan känna att de stämmer in i. Men visst har du ändå din egen syn på saken? Ditt eget sätt att uttrycka dig? Ta vara på ditt utrymme på nätet, var dig själv istället för att kopiera andra.

Lyssna på kunden och våga bli bättre

Alla företag måste få in pengar för att kunna gå runt. För att kunna få in pengar måste någon köpa företagets produkt eller tjänst. Dessa köpare kallas med ett samlingsnamn "kunder" och är det i särklass viktigaste för varenda företag. Trots detta verkar många företag märkligt ointresserade av att veta vad deras kunder (tidigare, nuvarande och potentiella) tycker om dem och deras produkter eller tjänster.

Det kanske låter hårt men faktum är att trots att vi numer har något som kallas internet, människor över hela världen som älskar internets möjlighet till att delge andra sina åsikter, kompletterat med fantastiska sökmotorer, så är det fortfarande så många som inte bryr sig om att lyssna.

Lyssna är steg ett i varje strategi för sociala medier. Jag ger råd till många olika typer av företag, olika storlekar, olika branscher, olika syften. Men det första jag säger är, att de måste lyssna. Ett företag som talar först och lyssnar sen (eller kanske inte alls) förlorar så mycket värdefull input. Så släpp prestigen, släpp onödiga väggar av stolthet och "vi vet bäst själva" och ta ödmjukt emot kritik, beröm, frågor och funderingar från omvärlden. Med den informationen som de så gärna vill ge er, kan era produkter och tjänster förbättras! Och nöjdare kunder är lika med mer pengar in. Bra va?