Modellen Adina Fohlin upprör i reklamen för Apolivas produkter. Filmen diskuteras intensivt på YouTube och har fått både hat- och stödgrupper på Facebook. Ett vanligt fenomen och en av grundfunktionerna för sociala medier, människor samlas runt ett ämne och uttrycker sin åsikt.
Men tydligen är det fortfarande något främmande för etablerade media, i det här fallet GöteborgsPosten, som väljer att skriva en artikel om saken. Man har förvisso kompletterat med kommentarer från reklambyrån bakom filmen, men vinklingen på artikeln är debatten och vart den förts.
För GP har det alltså ett nyhetsvärde att en reklamfilm upprör och berör så till den milda grad att det diskuteras i sociala medier. Jag tror att många med mig ställer sig frågan var skulle det annars diskuteras? Webbtidningarna gör sitt bästa för att publicera uppseendeväckande historier om 12-barnsmammor och mögelklumpar i juicepaket, men inget av detta är egentligen intressant förrän kommentarerna börjar strömma in. När de inloggade besökarna interagerar med varandra, kring ett ämne.
Webbtidningarna får väl ses som det nyaste av gammelmedierna, och det är de som har möjligheten att till att integreras med de nya. Men de är fortfarande fast i en tveksamhet. Istället för att bli ett självklart socialt media, så blir man det lite grann samtidigt som man uppenbarligen känner en plikt att objektivt rapportera om händelser i andra sociala medier. Webbtidningarna måste bestämma sig, there's no money in the middle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar