Undvik att vara: Den envetne marknadsföraren

Va? Ska jag inte använda Facebook för att marknadsföra mig/min produkt/min tjänst? Jo, så klart du ska. Men som i alla andra sammanhang ska det göras rätt. Att trakassera din kompislista med konstanta förfrågningar om att "gilla" ditt företag, din förening, din häst, dina kunders sidor och allt annat som du entusiastiskt startat upp är INTE effektivt och antagligen upplevs det som något otrevligt.
















Så hur gör du då? Här är några tips:

1. Bjud in med jämna intervall. De flesta får massvis med förfrågningar om att "gilla" både det ena och det andra, bara för att de inte gillade din sida när du skickade förfrågan första gågen, så betyder det inte att de aktivt tackade nej. Så försök gärna igen, men låt det gå 4-8 veckor mellan inbjudningarna. Och är inte din koppling till sidan uppenbar så kanske du behöver komplettera inbjudan med ett meddelande.

2. Skicka till de som skulle finna sidan relevant. Har du gjort en sida för events i Göteborg kanske du inte behöver skicka inbjudan till familjen i Umeå. Handlar sidan om bebisar så kanske inte det är klockrent att bjuda in tonåringarna. Och så vidare.

3. Var sparsam med att bjuda in för andras räkning. Jag jobbar själv bland annat med att hjälpa företag att sätta upp Facebook-sidor. Det betyder inte att jag förväntar mig att hela min vänkrets automatiskt ska "gilla" bara för att det är jag som gjort den. Visst kan jag skicka inbjudan, men bara om det är just relevant.

Bild från theoatmeal.com

Undvik att vara: Evenemangsgalningen

Del två i serien om Facebook-karaktärerna du ska undvika att vara. Facebook-funktionen Evenemang är supersmidig. Med några enkla klick kan du bjuda in dina vänner till allt från födelsedagsfester till företagsmingel. Men för vissa är det lite för tillgängligt...


















Vill du verkligen att folk ska komma till dina evenemang så får du välja dem med omsorg. Och välj vilka du bjuder in! Det är trevligt med en öppen gästlista, men jag vill ju helst inte se att jag är en av dina 300 "utvalda" till en mindre fest. Då blir jag mindre benägen att tacka ja. Är det å andra sidan ett företagsmingel eller seminarium så är det självklart okej att bjuda in många, men det ska fortfarande vara rätt personer. Ser jag att det är många intressanta människor som ska närvara så väcks mitt intresse istället av det.

Vill du bjuda in till en eftermiddagsfika med dig och din katt så går det alldeles utmärkt att skicka ett meddelande istället. Eller skriva i loggen.

Undvik att vara: Den speltokige

Jag skrattade länge och väl när jag hittade en fantastisk serie illustrationer på temat “How to suck at Facebook”. Jag skulle vilja utveckla resonemangen lite, om inte annat för att poängtera att det här är beteenden som går igen på fler webbplatser, och för att förtydliga för er som vill lära er mer om varför dessa beteenden bör undvikas.

Den speltokige är tyvärr orsaken till att många drar sig för att använda Facebook. Jag möts ofta av argumentet att man inte orkar logga in på Facebook på grund av alla uppdateringar om nyinköpta grisar, vunna drakstrider, vem grannen är mest lik i Harry Potter och så vidare. Och det är verkligen ett litet helvete. Så här gör du för att hantera det, och istället få ut det mesta och bästa av Facebook:

1. Om du själv vill spela och och leka på Facebook, tacka nej till att publicera det på dina vänners sidor. Är det ett krav från applikationen så är applikationen inte värd att använda. Du värderar väl dina vänner högre än dina egna möjligheter att leka på nätet, eller hur?

2. Om dina vänner ändå påtvingar dig dessa uppdateringar så går det alldeles utmärkt att ställa muspekaren i övre högra hörnet och klicka "Dölj". Och dölj då applikationen, inte alla personens uppdateringar. Filtrera är bra, blockera är oftast at straffa för hårt.

Kommer du till Almedalen?

Jag kommer i alla fall! Så om du vill ses och snacka sociala medier, eller kanske bjuda in mig till något trevligt mingel så är du så välkommen. Jag tänkte lyssna på en massa intressanta seminarier och knyta nya kontakter. Många goda vänner kommer att vara där, inklusive representanter frå Business in heart som jag är gruppledare i. Det kommer bli superkul!





Bild lånad från gotland.net

Luddig gräns mellan privatliv och jobb, och det är okej!

Vad är ”privatsurf”? Det fanns en tid då det var hyfsat enkelt att skilja på arbete och privatliv på datorn. Sorry Banverket (och Aftonbladet) men så är inte längre fallet.

Blaskan skriver idag om hur Banverkets anställda under värsta snökaostider ”privatsurfade” flera timmar om dagen under arbetstid. Med privatsurf menas i artikeln allt från porr till Facebook. Jag skulle vilja göra en vill skillnad på dessa två företeelser. Porren går fetbort, det får du göra någon annan stans (om någonsin). Men det gör mig så klart olycklig att Banverket inte ser Facebook som en möjlig jobbplats. Min upplevelse av till exempel närliggande SJ är att deras personal borde vara mycket mer närvarande i sociala medier. Och då menar jag inte bara utsedda omvärldsbevakare, utan personal från alla enheter som behöver vara ute i nätverken för att lyssna av och visa engagemang.

Men Banverket är på väg mot ett helt annat håll. Enligt Viveka Dahl, Trafikverkets personaldirektör, ska snart allt privatsurfande på myndigheten omöjliggöras. Det är verkligen beklagligt att många stora företag och myndigheter tror att förbud och isolering är den rätta vägen. Då stänger man kommunikationsvägarna istället för att bredda dem, och ignorerar det faktum att väldigt få idag är beroende av en dator för att kunna surfa. Vad kommer härnäst, kanske blockera ut 3G-nätet på arbetsplatsen?

Sociala medier måste vara tillåtet, som en del av arbetet. Om det finns tydliga riktlinjer för hur och till vad det ska användas så behöver vi inte sätta bojor på våra kollegor.

Är Twitter som statusraden på Facebook?

Nja, inte riktigt. Här kommer en snabbguide till hur Twitter fungerar och hur du använder verktyget på bästa sätt.

Kom igång

Skapa en användare, förslagsvis med ett namn som är så likt ditt eget som möjligt för att du ska bli lätt att hitta. Har du ett inarbetat internet-alias så ska du självklart använda det.

Huvudfunktionen är att skriva uppdateringar i textfältet, det är dock begränsat till 140 tecken.

Twitter går ut på att ”följa” andra personer, och andra andra ska ”följa” dig. Du väljer vilkas uppdateringar du ska se, och andra väljer om de ska läsa dina uppdateringar. Här skiljer sig alltså Twitter från många andra communities där en kontakt oftast betyder att ni båda godkänner varandra i samma veva.

Vilka ska jag följa?

Vilka personer följer du via webbplatser idag? De flesta skriver ut på sin hemsida om de finns på Twitter. Börja med att lägga till dem. Sen kollar du på deras listor över vilka de följer. Troligtvis finns där fler personer som är intressanta för dig.

Hur ska jag få andra att följa mig?

Här gäller samma gamla sociala medie-regler som vanligt. Nämligen att du ska bidra med relevant innehåll. Om du inte är Britney Spears eller Barack Obama så kommer ingen vara intresserad av dina uppdateringar av typen ”Flingor till frukost, gott!” eller ”Dags att ta itu med jobbet som vanligt.”

140 tecken räcker gott och väl till att dela med dig att jättebra innehåll. Länka, länka, länka. Dela med dig av dina egna blogginlägg, eller andras. Nyhetsartiklar, bilder, filmer, allts som du tror andra kan ha glädje eller nytta av. En länkförkortare som tinyurl eller bit.ly hjälper dig att utnyttja teckengränsen till max.

Tips och tricks

Använder du både Twitter och Facebook ofta, på både dator och mobil? Skaffa en klient istället för att logga in på twitter.com. TweetDeck och Seesmic är populära men googla gärna.

ReTweet, förkortat RT, är ett sätt att vidarebefordra det andra skrivit till de som följer dig. Du kan även lägga till en egen kommentar till det meddelade du retweetar.

Twitter-ord och -begrepp

Tweet = En statusuppdatering/meddelande
RT = ReTweet (se ovan)
DM = DirektMeddelande (kan bara läsas av mottagaren)
Tweeps = Twitter-kompisar
Tweetup = Sammankomst i verkligheten för Twitter-vänner
Hashtag = ett sätt att ämnestagga sin tweet, exempel #shiptogaza

Var inte rädd, var smart!

De senaste dagarna har såväl webbmedia som tv-dito tagit upp de ”farliga” sociala medierna. Kanalerna som kan stjälpa hela lasset till exempel när du söker jobb. Var försiktig med vad du lägger ut på nätet! Är den gemensamma parollen, som om arbetsgivarna plötsligt skulle slänga ditt CV i papperskorgen för att du står med pappershatt på kräftkalas på Facebook. Jag vill mana till lugn, och till att använda det sunda förnuftet. Min uppfattning är att om du är en person som struntar i allt vad privatliv heter och fläker ut hela din person på nätet, då skulle det antagligen märkas ändå. Även om du inte var medlem på Facebook. Och jo, du skulle säkert kunna få jobb ändå.

Så låt oss vända på det! Titta istället på vilka fantastiska möjligheter sociala medier erbjuder för den som söker jobb. Bloggen, den ultimata platsen för att fördjupa dig i resonemang kring ditt kompetensområde och visa omvärlden hur mycket du brinner för det du gör. LinkedIn, ditt digitala CV där du kan få referenser direkt, och diskutera i forum där du vet att du får ett bra nätverk. Facebook, perfekt för de mindre företagen att nå ut till många utan att behöva lägga massor med pengar på dyra annonsplatser.

And it goes on and on… Vill du veta mer? Jag kommer gärna till företag och berättar om hur ni kan använda sociala medier smart i er rekrytering. Är du arbetssökande och intresserad av hur du kan marknadsföra dig själv? Jag tar upp intresseanmälningar för ett seminarium, maila szofia@followmemarketing.se